URCHIN OCH DE DANSANDE STJÄRNORNA

Titel: Urchin och de dansande stjärnorna
Författare: MI  McAllister
Genre: Fantasy
Sidor: 376

Handling:
Alla karaktärer i boken är djur som uppträder som människor. Det börjar med att en ekorrhona flyr från sitt hemland, eftersom hennes ofödda son fått en profetia över sig, och hon lyckas komma till Dimslöjornas ö, en ö där mullvadar, ekorrar, uttrar och igelkottar lever i fred med varandra med en älskad kung. Innan hon hinner träffa någon lägger hon sig ner på stranden och föder sin son, men dör innan hon ens hinner ge honom ett namn.
Ekorren, som har en ovanligt ljus färg på pälsen, hittas av Kapten Crispin (som är en av kungens närmaste) och broder Silver (som är präst). De döper honom till Urchin och överlämnar vårdnaden till ekorren Hassel som uppfostrar honom.

När Urchin blir äldre vill han inget hellre än att arbeta på slottet, där kungen finns och, framför allt, Kapten Crispin. Till Urchins stora lycka blir Urchin förfrågad om att vill bli Kapten Crispins page, och han tackar ja. Men på sin första dag på jobbet blir kungens enda barn, den lille prins Tummel, mördad. Cripsin blir anklagad för mordet och blir förvisad från ön. Plötsligt har den gulliga sagan förvandlats till ett maktspel där inget är som det ser ut.

Urchin får bli Crispins bästa vän Kapten Padras page istället, och tillsammans med broder Silver och många fler försöker de lista ut vem som är den egentliga mördaren, och vad denne planerar härnäst...

Karaktärer:
Urchin är modig och lojal, han är godhjärtad och smart. Han föddes en natt då stjärnorna dansade, och alla vet att på sådana nätter händer något speciellt. Han vet att han är ämnad till någon stort, men är inte skrytsam.

Kapten Crispin är en ekorre som är modig och ädel. Han blev invald i Kretsen (kungens närmaste) när han var mycket ung. Han är också smart och bra på att lista ut saker.

Kapten Padra är en utter som är Crispins bästa vän och får Urchin som page. Han är mycket godhjärtad och kär i en utter som heter Arran.

Kapten Husk är en ekorre som till en början han verkade hederfull och lojal mot kungen, men sedan visar det sig att han är en onskefull och läskig varelse som får kungen att göra som han vill genom list.

Nålan är en igelkott som är Urchins bästa vän. Hon är väldigt känslosam, men även modig och stark.


Jag tycker att den här boken var jättebra. Den är känslosam, spännande och inte för snäll. Man påverkas väldigt starkt av det som händer i berättelsen. Dock tycker jag att vissa saker avslöjades för snabbt.


MI McAllister har tagit ett barnbokstema (talande, gulliga djur) och gjort det till en spännande bok som man påverkas starkt av.

Urchin och de dansande stjärnorna får fyra stjärnor:

DEN LILLA VITA HÄSTEN

Titel: Den lilla vita hästen
Författare: Elizabeth Goudge
Genre: Fantasy
Sidor: 232

Handling:
(på 1800-talet) flyttar den rika och söta flickan Maria Merryweather till sin kusin Sir Benjamin. Hon flyttar eftersom hennes far dött och lämnat efter sig en massa skulder som tvingat henne att sälja huset i London och nu flytta ut till Sir Benjamin som bor på landet. Men han bor inte i ett vanligt hus. Han bor i Månehus: ett stort, mystiskt gods som i evigheter tillhört familjen Merryweather.

Maria finner snart att en Merryweather inte är en vanlig människa. Att vara en Merryweather är nästan som att vara en blåblodig, speciellt i de här trakterna.Och hon finner att hon inte får uppföra sig som hon vill, fast på ett positivt sätt.

Hon inser också snart att Månehus döljer många hemligheter. Vem lägger fram hennes klänningar på morgonen och vem städer så fint i hennes rum? Och männen från de mörka skogen. Vilka är de och varför stjäl de och tjuvjagar?
Maria finner snart svaren på en hel del hemligheter. Te.x om hur hon kan stoppa männen från den mörka skogen...

Karaktärerna:
Maria är till början kanske fåfäng. Hon tänker mycket på sitt utseende och sina kläder. Men senare kommer en annan, en ren- och godhjärtad flicka som nästan alltid vet vad som är rätt att göra.

Fröken Heliotrop är Marias guvennör, nästan nanny typ. Hon tar hand om Maria som om hon vore hennes mamma, eftersom Marias egna mamma är död. Fröken Heliotrop är lite nervös av sig men en väldig snäll och fastslagen kvinna.

Sir Benjamin är en glad och tjock man. Han är ganska klok och kan erkänna att han har fel.

Robin är Marias vän. Han är glad och ler ofta. Han och Maria var vänner redan som små barn. Han är ofta färgglatt klädd och han är väldig artig och charmerande. Han är också väldigt modig, kastar sig rakt in i faran.


Jag tycker att den här boken är bra. Det var en mysig stämning i den och det var en massa djur med också, som hade en lika betydande roll som människorna. Elizabeth beskriver saker väldigt tydligt och med ett vackert språk. Dock tycker jag att den var lite tråkig ibland.


Elizabeth Goudge visste hur man skapar en trollbindande saga.
.

Den lilla vita hästen får 3 stjärnor:

 

Bokrea! Har beställt två böcker

Nu är det BOKREA! JIPPI!
Har beställt två böcker från Internet:


HEMSIDA: adlibris.se
.
Tänker nu utnyttja bokrean?

Percy Jackson and the olympians- The lighting thief

Titel: Percy Jackson and the olympians- The lightning thief
Författare: Rick Riordan
Gerne: Fantasy
Sidor: 375

Handling:
Percy Jackson är ett riktigt problembarn. Inte nog med att han har dyslexi och ADHD, han lyckas också alltid på något sätt bli relegerad från sin skola. Han var en styvfar som bara sitter och spelar poker, och som dessutom är ett riktigt, stinkande svin. Han har en mamma som han älskar över allt annat, men som han sällan kan umgås med eftersom han går på internatskolor.

Och som om saker och ting inte är hemskt nog som det är, utan nu börjar riktigt konstiga saker att hända. Under ett besök på ett museum förvandlas plötsligt Mrs Dodds, matteläraren, till en fladdermusliknande monster. Under de hela, kommer Mr Brunner, den rullstolsbunde latinläraren in, och kastar en penna till Percy som förvandlas till ett svärd när han tar av korken. Och hans bäste vän Grover, verkar också vara inblandad.
Men efter monsteratacken, som slutar med att Percy mitt i allt dräper monstret, låtsas alla som om inget hänt. Grover påstår att det aldrig funnit någon Mrs Dodds, och Mr Brunner likaså.

Men tillslut kan de inte hålla inne sanningen längre: sanningen om vem Percy verkligen är. Under en halsbrytande flykt kommer de till ett läger som får Percy att tappa hakan. Lägret är nämligen fyllt med sagoväsen från den grekiska mytologin: satyrer, kentarer, nymfer... Grover visar sig vara en satyr och Mr Brunner en kentaur. De berättar att den grekiska mytologin är på riktigt, och att även de grekiska gudarna existerar. De berättar även att lägret är ett läger för halvblod: människor som har en förälder som är en gud. Percy får veta att han är en Halvgud.

Först är allt underbart: Percy får tillslut känna att han inte är konstig och han får vara bland folk som är likadana som han själv. Men det tar snart slut, när Percy får veta att Zeus, guden över gudarna, anklagar Percy för att ha slutit Åskviggen. För att inte ett krig mellan gudarna och därmed ett koas ska bryta ut, måste Percy hitta Åskviggen och återlämna den till Zeus innan 10 dagar.

Karaktärerna: 

Percy: är våghalsigt modig. Han är ganska fräck och säger som han tycker. Han har svårt att vara tyst när han borde vara det. Han är en riktigt hjälte.

Grover: är lite fegare av sig. Han börjar lätt att gråta, men han är en sann vän. Han är modig när det gäller och skulle aldrig svika en.

Annabeth: är en av de andra halvbloden. Hennes mor är Athena, vishetens och stridsstrategis gudinna. Hon är väldigt smart och hennes planer går alltid vägen.


Jag tycker väldigt mycket om den här boken. Det är också den första engelska boken som jag läser. Jag tycker att den är en bra första engelska bok, men jag hade redan läst boken på svenska innan jag läste en engelska, så det jag inte förstod kunde jag gissa mig till.


Rick Riordan har skrivit en bok som är lika rolig som spännande med en unik handling.

Percy Jackson and the olympians- The lightning thief får fem stjärnor:

SEBASTIAN DARKE- DEN FÖRLORADE STADEN

UPPFÖLJARE TILL SEBASTIAN DARKE- SLAGET OM KELADON OCH SEBASTIAN DARKE- KAPTEN CALLINESTRAS SKATT

Titel: Sebastian Darke- den förlorade staden
Författare: Philip Caveney
Genre: Fantasy, äventyr
Sidor: 318

Handling:
Den här gången ska Sebastian och hans vänner leta efter en försvunnen stad som sägs finnas djupt inne i Mendips djungel. Staden lär vara fylld med skatter- så mycket att de kommer kunna leva som kungar resten av sitt liv.
Inne i djungeln stöter de på jiliterna- ett djungelfolk. Jiliterna har länge legat i fejd med sina ärkefiender- gograterna. Jiliterna tror att Sebastian är Den Utvalde, send från gudarna för att den gång för alla göra slut på gograterna. Dom spelar med, för att folket ska sedan hjälpa dem att finna den förlorade staden.
Men när de väl kommer till staden, upptäcker de att den är allt annat än övergiven...

Karaktärerna:
Sebastian är sig lik. Med sitt stiliga utseende lockar han genast damerna till sig.

Cornelius slåss fortfarande lika bra.

Max gnäller än.

Kira är jiliternas hödvings dotter. Hon har fått för sig att hon ska gifta sig med Sebastian. Kira är väldigt bra på att slåss och hon är vacker.

Cal är en jilitjägare. Han är kär i Kira, och avskyr Sebastian därför att hon är intresserad av honom. Han är hård och tuff. Han är väldigt maskulin.


Jag tycker att den här boken var spännande och rolig. Dock var det var lite för lite motgångar. Jag både gillar och ogillar slutet. Jag kan knappt vänta tills nästa bok.



Han har lyckats igen.

Sebastian Darke- den förlorade staden får fem stjärnor:

SEBASTIAN DARKE- KAPTEN CALLINESTRAS SKATT

UPPFÖLJARE TILL SEBASTIAN DARKE- SLAGET OM KELADON.
Titel: Sebastian Darke- kapten Callinestras skatt.
Författare: Philip Caveney
Genre: Fantasy, äventyr
Sidor: 349


Handling:
Äventyret med Sebastian, Max och Cornelius fortsätter. Den här gången har vännerna lyckats komma över en karta till Kapten Callinestras skatt. Den ska tydligen finnas på en ö som inte finns på några andra kartor. De reser till hamnstaden Ramalat för att hyra ett skepp och besättning, men på vägen dit råkar de på häxan Leonora. Hon förhäxar Sebastian och gör honom ohjälpligt kär i henne. 
I Ramalat träffar de på den unga och vackra kapten Jenna, som råkar ha en besättning och ett skepp till förfogande. De ger sig av ombord på skeppet för att finna skatten. Men i hälarna har de pirater- lejda av Leonora...


Karaktärerna:
Sebastian är väldigt nere p.g.a sitt brustna förhållande med Kerin. Men när han blir förtrollad av Leonora så försvinner den sorgen. Eftersom han är förtrollad under större delen av boken så är hans tankar inte riktigt som det ska, och det stör mig.


Cornelius är lika självsäker och bestämd som förr.


Max gnäller än. Han trivs inte så bra ombord på skeppet.


Jenna är kapten för skeppet Havshäxan. Hon tog över när hennes far dog. Hennes besättning respekterar henne. Trots sin unga ålder är hon en skicklig sjöfarare. Hon är stenhård och drar sig inte för att slåss. Hon är också väldigt envis, när hon vill något så blir det så. Jag gillar Jenna. Hon är cool. 




Jag tycker ännu bättre om den här än om tidigare. Det är Jenna som jag gillar, hennes tuffhet är underbar. Den är fortfarande spännande och rolig.



Philip har skapat en ännu bättre uppföljare. 

Fem stjärnror, självklart.

SEBASTIAN DARKE- SLAGET OM KELADON

Titel: Sebastian Darke- slaget om Keladon.
Författare: Philip Caveney
Genre: Fantasy, äventyr
Sidor: 335

Handling: 
Sebastian Darkes familj befinner sig i en kris. För två år sedan dog fadern, Alexander, och pengaförrådet har börjat tina. För att kunna försörja sin mor ger sig Sebastian av med den tillitsfulle, och även talande, buffilopen Max ut för att försöka försörja sig som narr. Eftersom Sebastians far var en välkänd och mycket omtyckt narr, så tänker han att han nog kommer att lyckas i den branschen.
De bestämmer sig för att bege sig till staden Keladon. På vägen dit råkar de på Cornelius, en kortväxt krigare med ett hjärta av guld som också ska till Keladon för att söka tjänst hos livgardet.
När de upptäcker några banditer som håller på att plundra en vagn, så skyndar de genast till hjälp. De driver banditerna till flykten och upptäcker att den som banditerna ville åt var ingen mindre än Prinsessan Kerin, tronförljare till Keladon!
Eftersom banditerna dödade hela Kerins livgarde så tar Sebastian och hans vänner på sig ansvaret för att föra Kerin hem. Men när de kommer fram, upptäcker de att den verkliga faran aldrig befann sig på vägarna...

Karaktärerna:
Sebastian är modig, men rätt osäker på sig själv. Han är ganska bra på att slåss med ett svärd. Hans mor är en alv och hans far var en människa, därför blir han en halvalv, även kallas alvman. Han har flera alviska drag, som te.x spetsiga öron. Alver har också en instinkt, som gör att de kan se hur en person är bara genom att ge dem en blick. Denna instinkt har Sebastian också ärvt, fast inte hans är inte lika stark.

Max är en talande buffilop. En buffilop är ungefär som en buffel. Som många andra buffilopar kan han tala, lika bra som en människa. Han är riktigt rolig, med sina buttra kommentarer om allting. Han klagar på allting gämt och ständigt, men han är även en fin kamrat.

Cornelius kommer från Golmira, ett kallt land uppe i norden (liknar Sverige lite?). Han är en enastående krigare, trots sin korta längd. Han slåss som tio man och är väldigt godhjärtad, men kan även se det praktiska i saker och ting.

Kerin är väldigt vacker, men dock otroligt bortskämd. Hon är van vid att få allting hon pekar på serverat på silverfart. Hon är trots det väldig älskad av sitt folk. Under bokens gång så börjar hon inse hur hon betett sig.


Jag älskar den här boken. Den är spännande, dramatisk och väldigt rolig. Jag skrattade högt flera gånger.


Philip Caveney blandar humor med spänning.

Sebastian Darke-Slaget om Keladon får fem stjärnor.